Appen

Ett stort tack till alla som har köpt och provat appen! Vi har fått mycket feedback och arbetar för fullt med ytterligare uppdateringar och fler funktioner!

Har ni några kommentarer eller förslag, skicka jättegärna ett meddelande till oss via kontaktsidan här på bloggen.

Publicerat i App | 4 kommentarer

Där det finns människor finns problem

applogo-s3s

När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor.

Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit.

Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt.

Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. Till exempel i familjer. Föräldrar får bestämma mer i familjen än vad barn får. Och föräldrar får delvis bestämma över sina barn, eftersom att de har ett ansvar för sina barns säkerhet, trygghet och utveckling. Därför är det också en förälders ansvar att se efter barns rätt att vara just barn. Att få göra egna erfarenheter och lära sig av dem är en viktig del av utvecklingen. Och med ökad ålder och mognad låter vi barn göra nya erfarenheter och ta mer eget ansvar.

När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det betyder inte att det är en enkel uppgift. Prövningarna kan bli många. Alla föräldrar som försökt bromsa sitt barns erfarenheter eller utveckling vet, att när vi t.ex. säger nej, kan barnet göra olika mycket motstånd. De kan slå i dörrar, kalla oss fula saker, slåss eller skada sig själva. Sådana beteende kallar vi som arbetar med Lågaffektivt bemötande för problemskapande beteenden.

Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden. Det är inget konstigt.

I alla familjer och sammanhang där det finns människor, uppstår konflikter. Det hör till. Men ibland går konflikterna över styr och vi behöver förstå och lösa problem. Ibland är orsakerna tydliga och konflikterna lätta att lösa. Ibland är det svårare att se orsakerna. Det kan kännas som att bråket kom från tomma intet. Eller så kan det kännas som att det aldrig är annat än bråk. Det är därför vi utvecklat appen Lågaffektivt bemötande. Appen är till  för att hjälpa föräldrar och verksamheter att förstå och lösa problem. Att systematiskt undersöka när det finns problemskapande beteenden är det första steget i att kunna lösa ett problem. Och där kan appen vara ett hjälpmedel.

Lågaffektivt bemötande är en app som hjälper dig att överblicka bråk/problemskapande beteende. Appen är enkel att använda, analysen av problemskapande beteende kan vara knepigare. Vissa kanske ser tydliga mönster själv och kan anpassa krav eller på andra sätt underlätta så att det blir mindre bråk. Vår erfarenhet är att det ibland kan vara svårt att förstå problemskapande beteenden. Då kan man behöva professionell hjälp för att förstå människors variation av funktioner och på så vis komma till rätta med problematiska situationer.

Appen Lågaffektivt bemötande finns både till android och till iPhone.

appstore-bagde google-badge

Read this in English ->

Publicerat i App | Märkt | 2 kommentarer

Varför därför?

agnes-spoke2

För personer med svag central koherens är det svårt att se hur händelseförlopp hänger samman och hur olika händelser påverkar varandra. Det innebär att de har svårt att dra slutsatser från tidigare erfarenheter. De blir därför ofta tvungna att analysera problem med utgångspunkt i de detaljer som finns tillgängliga, men utan att kunna se sambandet mellan dem. Det här skapar lätt stor förvirring och osäkerhet. Om man försöker hjälpa personen i situationen, kan personen komma ett steg framåt. Men det innebär också att situationen förändras och att ny förvirring och nya frågor uppstår. Det är lite grann som när en treåring frågar ”varför?”. Varje svar leder till nya frågor, eller i alla fall ett nytt ”varför?”. Inget svar sluter varför-cirkeln och barnet fortsätter söka förståelse.

För att hjälpa en person med svag central koherens är det viktigt att fokusera på struktur. Eftersom personen själv har svårt att skapa sammanhang kan vi hjälpa till med att skapa ramar som gör att världen blir begriplig. Strukturen ger överblick i det som pågår just nu och det som händer härnäst. Det är viktigt att sluta varför-cirkeln eftersom ny information riskerar att leda till ny förvirring och fler frågor.

Vissa människor med svag central koherens ställer inte frågan varför. Istället drar de slutsatser från det de kan se eller från förutfattade meningar. Bristen på förståelse för sammanhang innebär att magkänslan blir viktigare än vetenskapliga eller logiska argument. Istället för att fråga sig ”varför” något är som det är skyddar sig personen mot förvirring genom att konstatera ”därför” och passa in händelsen i en förutbestämd ram eller världsbild. Deras bristande förståelse för sammanhang gör att de kan ha svårt att förhålla sig till logik och statistik. För vissa blir det extremt hotfullt att lyssna på argument som motsäger deras uppfattning om hur saker och ting förhåller sig. Det skulle nämligen innebära ett hot mot deras världsbild och skaka den trygghet som förutsägbarhet ger. Istället lyssnar de till information som bekräftar deras världsbild och skyddar dem från kaos.

Publicerat i Central koherens | Lämna en kommentar

Barn som har svårt att låta sig styras

idagubbar2.jpg

En del barn och ungdomar har svårt att låta andra bestämma över dem. Barn som har svårt att låta sig ledas/styras av andra säger ofta nej eller vägrar när vi ställer krav. Det betyder att vi måste förhålla oss flexibelt till deras inflexibilitet för att kunna påverka dem. Och därför är det viktigt att tänka på ”vad” vi säger när vi pratar med dem. Ramar som erbjuder flexibilitet och ger barn en upplevelse av inflytande och självbestämmande, ökar sannolikheten för att vi ska kunna påverka dem.

Undvik att ställa krav som kan upplevas kontrollerande. På så vis undkommer du också barnets förhandlande som riskerar att irritera dig. Istället för att säga: ”Jag vill att du är hemma halv sex”, kan du till exempel föreslå: ”Kan du komma hem någon gång mellan halv sex och sex?”.

Publicerat i Barn | Lämna en kommentar

Socialdemokraterna vill skärpa skollagen – vi välkomnar skolreformer som ökar tillgängligheten för fler elever

pedagogisktkapital.gif

Den 8 februari 2017 gick Socialdemokraterna ut i media med några riktlinjer för hur de vill utveckla sin skolpolitik.

Gymnasieminister Anna Ekström pratar bland annat om vikten av att stärka ledarskapet i klassrummet. Det är bra. En lärare som är en skicklig ledare är en god förvaltare av elevernas förtroende och har därför elever som följer. Ett ledarskap som bygger på att eleverna känner sig inkluderade och delaktiga ger läraren ett pedagogiskt kapital och möjlighet att påverka elevernas inlärning på ett positivt sätt.

Förslaget om obligatorisk lovskola för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, är däremot problematiskt. Det är en insats som lätt riskerar att slå fel. Istället för stödja elever med svaga resultat, kommer detta av många elever upplevas som ett straff. Det slår extra hårt mot de elever som redan har det allra svårast i skolan. Det riskerar att få dem att känna sig misslyckade och utpekade. Istället för att bli ett extra stöd kan det förstöra elevens förtroende för läraren och rasera det pedagogiska kapitalet. Elever som känner sig svikna av skolan riskerar i ökad grad att ge upp och vända skolan ryggen. Då tappar skolan bort de elever som behöver mest stöd. I förlängningen kan det innebära en ökad risk för att bli socialt marginaliserad.

Det är ett bra initiativ att sätta in extra resurser för att hjälpa elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. För att öka chanserna att nå de elever som behöver extra resurser i skolan ska skolan så långt det är möjligt undvika tvingande åtgärder. För att bygga kunskap på lång sikt och in i framtiden bör skolan framför allt skapa stödinsatser som ökar elevens känsla av delaktighet och inkludering. Genom att bygga pedagogiskt kapital kan skolan påverka elevers lärande och lust att lära på kort och lång sikt.

Publicerat i Pedagogiskt Kapital, Skola | Lämna en kommentar

Åtgärdsprogram

När en elev i grundskolan, trots extra anpassningar, inte klarar att uppnå de lägsta kunskapskraven är rektorn skyldig att skyndsamt initiera en utredning för att avgöra vilka typ av särskilt stöd eleven behöver och att utforma ett åtgärdsprogram som beskriver detta.

För att kunna utforma framgångsrika anpassningar eller särskilt stöd, är det viktigt att ta hänsyn till elevens perspektiv. Om eleven känner sig inkluderad i processen ökar möjlighet att den vill kunna ta till sig det stöd som erbjuds. Omvänt, om eleven inte upplever sig delaktig så är risken stor att den känner sig missförstådd och upplever att det de vuxna gör känns som ytterligare krav, känns meningslöst eller i värsta fall kränkande. Till exempel om en elev som behöver extra stöd i matematik placeras i en liten grupp, riskerar eleven att känna sig exkluderad från den större gemenskapen, att dess svårigheter blivit utpekade för hela klassen och att den blivit gjord till åtlöje. Om eleven däremot upplevt sig inkluderad i processen kan den känna sig sedd och att läraren bryr sig och tar ansvar för elevens svårigheter och utveckling.

Inkludering är ett nyckelbegrepp när det gäller att etablera ett samarbete med en elev och därmed för att kunna utforma framgångsrika åtgärdsprogram. Att sätta fokus på elevens perspektiv och att få den att känna sig inkluderad är ett sätt att bygga pedagogiskt kapital.

Publicerat i Pedagogiskt Kapital, Skola | Märkt , | Lämna en kommentar

Pedagogiskt Kapital

När vi arbetar i en pedagogisk verksamhet är det viktigt att fundera kring vad metoden vi använder gör med personen vi arbetar meds förtroende för oss. Vissa metoder ökar förtroendet för oss och det pedagogiska kapitalet växer. När vi använder metoder som inskränker självbestämmandet eller den fysiska rörelsefriheten riskerar vi att metoden upplevs som ett straff. När en metod upplevs som ett straff upplever sig personen orättvist behandlad och det pedagogiska kapitalet minskar. Beviset för att man använder metoder som minskar det pedagogiska kapitalet är att andelen problemskapande beteenden ökar.

Lågaffektivt bemötande erbjuder ett tankesätt och strategier som bygger pedagogiskt kapital. Det finns flera principer som har för avsikt att motverka att tilliten till personalen i pedagogiska verksamheter sjunker. Lågaffektivt bemötande erbjuder också konkreta sätt att tänka kring hur man kan arbeta för att bygga pedagogiskt kapital. Bland annat hur man kan arbeta för att öka begripligheten och anpassa krav. Personal med mycket pedagogiskt kapital får ett handlingsutrymme och har möjlighet att påverka en persons beteenden. I praktiken innebär det att personen med svårigheter får ökad följsamhet och vill samarbeta.

pedagogisktkapital

Bild | Posted on by | Lämna en kommentar