Barn som har svårt att låta sig styras

idagubbar2.jpg

En del barn och ungdomar har svårt att låta andra bestämma över dem. Barn som har svårt att låta sig ledas/styras av andra säger ofta nej eller vägrar när vi ställer krav. Det betyder att vi måste förhålla oss flexibelt till deras inflexibilitet för att kunna påverka dem. Och därför är det viktigt att tänka på ”vad” vi säger när vi pratar med dem. Ramar som erbjuder flexibilitet och ger barn en upplevelse av inflytande och självbestämmande, ökar sannolikheten för att vi ska kunna påverka dem.

Undvik att ställa krav som kan upplevas kontrollerande. På så vis undkommer du också barnets förhandlande som riskerar att irritera dig. Istället för att säga: ”Jag vill att du är hemma halv sex”, kan du till exempel föreslå: ”Kan du komma hem någon gång mellan halv sex och sex?”.

Publicerat i Barn | Lämna en kommentar

Socialdemokraterna vill skärpa skollagen – vi välkomnar skolreformer som ökar tillgängligheten för fler elever

pedagogisktkapital.gif

Den 8 februari 2017 gick Socialdemokraterna ut i media med några riktlinjer för hur de vill utveckla sin skolpolitik.

Gymnasieminister Anna Ekström pratar bland annat om vikten av att stärka ledarskapet i klassrummet. Det är bra. En lärare som är en skicklig ledare är en god förvaltare av elevernas förtroende och har därför elever som följer. Ett ledarskap som bygger på att eleverna känner sig inkluderade och delaktiga ger läraren ett pedagogiskt kapital och möjlighet att påverka elevernas inlärning på ett positivt sätt.

Förslaget om obligatorisk lovskola för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte uppnå kunskapskraven, är däremot problematiskt. Det är en insats som lätt riskerar att slå fel. Istället för stödja elever med svaga resultat, kommer detta av många elever upplevas som ett straff. Det slår extra hårt mot de elever som redan har det allra svårast i skolan. Det riskerar att få dem att känna sig misslyckade och utpekade. Istället för att bli ett extra stöd kan det förstöra elevens förtroende för läraren och rasera det pedagogiska kapitalet. Elever som känner sig svikna av skolan riskerar i ökad grad att ge upp och vända skolan ryggen. Då tappar skolan bort de elever som behöver mest stöd. I förlängningen kan det innebära en ökad risk för att bli socialt marginaliserad.

Det är ett bra initiativ att sätta in extra resurser för att hjälpa elever som har svårt att nå upp till kunskapskraven. För att öka chanserna att nå de elever som behöver extra resurser i skolan ska skolan så långt det är möjligt undvika tvingande åtgärder. För att bygga kunskap på lång sikt och in i framtiden bör skolan framför allt skapa stödinsatser som ökar elevens känsla av delaktighet och inkludering. Genom att bygga pedagogiskt kapital kan skolan påverka elevers lärande och lust att lära på kort och lång sikt.

Publicerat i Pedagogiskt Kapital, Skola | Lämna en kommentar

Åtgärdsprogram

När en elev i grundskolan, trots extra anpassningar, inte klarar att uppnå de lägsta kunskapskraven är rektorn skyldig att skyndsamt initiera en utredning för att avgöra vilka typ av särskilt stöd eleven behöver och att utforma ett åtgärdsprogram som beskriver detta.

För att kunna utforma framgångsrika anpassningar eller särskilt stöd, är det viktigt att ta hänsyn till elevens perspektiv. Om eleven känner sig inkluderad i processen ökar möjlighet att den vill kunna ta till sig det stöd som erbjuds. Omvänt, om eleven inte upplever sig delaktig så är risken stor att den känner sig missförstådd och upplever att det de vuxna gör känns som ytterligare krav, känns meningslöst eller i värsta fall kränkande. Till exempel om en elev som behöver extra stöd i matematik placeras i en liten grupp, riskerar eleven att känna sig exkluderad från den större gemenskapen, att dess svårigheter blivit utpekade för hela klassen och att den blivit gjord till åtlöje. Om eleven däremot upplevt sig inkluderad i processen kan den känna sig sedd och att läraren bryr sig och tar ansvar för elevens svårigheter och utveckling.

Inkludering är ett nyckelbegrepp när det gäller att etablera ett samarbete med en elev och därmed för att kunna utforma framgångsrika åtgärdsprogram. Att sätta fokus på elevens perspektiv och att få den att känna sig inkluderad är ett sätt att bygga pedagogiskt kapital.

Publicerat i Pedagogiskt Kapital, Skola | Märkt , | Lämna en kommentar

Pedagogiskt Kapital

När vi arbetar i en pedagogisk verksamhet är det viktigt att fundera kring vad metoden vi använder gör med personen vi arbetar meds förtroende för oss. Vissa metoder ökar förtroendet för oss och det pedagogiska kapitalet växer. När vi använder metoder som inskränker självbestämmandet eller den fysiska rörelsefriheten riskerar vi att metoden upplevs som ett straff. När en metod upplevs som ett straff upplever sig personen orättvist behandlad och det pedagogiska kapitalet minskar. Beviset för att man använder metoder som minskar det pedagogiska kapitalet är att andelen problemskapande beteenden ökar.

Lågaffektivt bemötande erbjuder ett tankesätt och strategier som bygger pedagogiskt kapital. Det finns flera principer som har för avsikt att motverka att tilliten till personalen i pedagogiska verksamheter sjunker. Lågaffektivt bemötande erbjuder också konkreta sätt att tänka kring hur man kan arbeta för att bygga pedagogiskt kapital. Bland annat hur man kan arbeta för att öka begripligheten och anpassa krav. Personal med mycket pedagogiskt kapital får ett handlingsutrymme och har möjlighet att påverka en persons beteenden. I praktiken innebär det att personen med svårigheter får ökad följsamhet och vill samarbeta.

pedagogisktkapital

Bild | Posted on av | Lämna en kommentar

Pedagogiskt Kapital

pedagogisktkapital

Publicerat i Pedagogiskt Kapital | 1 kommentar