App

Lågaffektivt bemötande är en app framtagen för att arbeta med vålds- eller konfliktsituationer. Appen är utvecklad i samarbete med psykologer som har lång erfarenhet av att arbeta med lågaffektivt bemötande och problemskapande beteende.

 

Socialstyrelsen rekommenderar lågaffektivt bemötande i bemötandet av personer med bristande affektreglering för att i stunden förebygga eller minska utmanande beteende. Det kan till exempel handla om personer med autismspektrumtillstånd och ADHD. Det kan också handla om barn under utveckling, som i sin strävan mot självständighet har svårt med affektreglering.

Appen kan användas av professionella eller föräldrar som behöver hjälp att se mönster i vardagen och på så vis kunna skapa förändringar som minskar oönskade beteenden och ökar ett positivt samspel.

Detta är ett verktyg för att uppmärksamma och få en överblick av allvarliga problemskapande beteenden och utbrott som stör vardagen. Även varningsbeteenden som är lite lägre i affektnivå men ändå ger signaler om att allting inte är som vanligt går att koda i appen. Efter en tids användande blir det möjligt att se om det finns dagar eller tidpunkter på dygnet där utbrott och kaos är återkommande. Gör du förändringar i vardagliga rutiner eller i ditt bemötande av en konfliktsituation kan du efter en tid utläsa om förändringen gav effekt på mängden utbrott.

Genom att använda verktyget, arbeta förebyggande samt hantera utmanande beteenden med lågaffektivt bemötande, kan vi undkomma allvarliga konfliktsituationer och farliga fasthållningar. Lågaffektivt bemötande är en metod som värnar barn och personer med funktionsvariationers rätt att inte utsättas för metoder som är farliga eller kan upplevas kränkande.

Vill du lära dig mer om hur man kan förstå och bemöta utmanande beteenden kan du läsa den litteratur som bl.a. psykolog Bo Hejlskov Elvén bidragit med om lågaffektivt bemötande och problemskapande beteende.

Grundarna av webbsidan pedagogiskt kapital, Daniel Elvén och Carita-Li Smyth, vill tillsammans med andra verksamma psykologer b.la. bidra med olika perspektiv på hur vi kan lösa problem på ett sätt som ökar människors upplevelse av delaktighet och trygghet.

VIKTIGT: Tänk på att hantera insamlad information varsamt då det kan röra sig om personuppgifter.

Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande är en metod som vänder sig till personal och föräldrar som har barn och vuxna med starka känslouttryck i sin närhet. Genom att ändra vårt eget bemötande kan vi dämpa känslouttrycken och sänka stressnivån hos andra. Det innebär att vi kan vi få ner antalet konflikter och våldsamma situationer genom att vara lågaffektiva. Lugna och avslappnade människor slåss inte.

När använder vi lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande arbetar vi med när vi behöver förstå och hantera problemskapande beteenden. Barn och vuxna som slåss, bits och skadar sig själva eller andra, försöker komma undan obehag. Problemskapande beteenden är alltså ett uttryck för att något inte fungerar eller känns bra. Med lågaffektivt bemötande kan vi arbeta förebyggande med konfliktsituationer, dämpa starka känslouttryck i situationer samt skapa förutsättningar för samarbete och lösa problem.

Hur ska jag använda mig av appen?

Appen är ett verktyg för att skapa överblick över när problemskapande beteenden uppstår. Varje halvtimme markerar du förändringar i humör i appen. Affektnivån är förinställd på ”vardag”, vilket betyder att det är allvarliga problemskapande beteenden och varningsbeteenden du ska koda.

Beteenden som skapar allvarliga konfliktsituationer och stör eller ger avbrott i vardagen i genomsnitt 1-4 gånger per dag markeras med rött. Beteendet är så pass kraftfullt i känslostyrka att det inte är möjligt att lösa problemet genom att prata om det eller att det går att lösa i stunden. Koda beteendet genom att skjuta affektstapeln i höjden så att den blir röd.

Beteenden som är mindre kraftfulla i känslostyrka än de röda staplarna kallas varningsbeteenden. De signalerar ökad press. Känslostyrkan i varningsbeteenden är så pass kraftfull, att om försöker lösa det genom att pratar om det, riskerar vi att öka pressen och känslostyrkan ytterligare. Vid varningsbeteenden kan lågaffektiva metoder användas för att dämpa känslostyrkan, så att vi kan undkomma allvarliga problemskapande beteenden. Lär dig känna igen varningsbeteenden och koda dem med gula staplar.

Vad betyder statistiken?

Statistiken visar mönster eller trender i personens problemskapande beteenden över tid. Det ger oss möjlighet att analysera och identifiera situationer som ökar personens stressnivå och fundera kring möjliga förklaringar till personens svängningar i humör. Många gula staplar kan betyda att förväntningar och krav i vardagen är för högt, eller fel, ställda. Statistiken ger då information om att det kan finnas behov av att fundera över om bedömning och bemötande av mognads- och funktionsnivå i vardagen är korrekt. Sådan information är viktig eftersom att bl.a. upplevelsen av den egna förmågan att möta omgivningens krav, hänger ihop med grad av upplevd stress.
Ju längre tid du kodar beteenden i appen, desto säkrare kan du vara på att det inte handlar om slumpen utan är ett återkommande mönster. En längre tids användande av appen ökar möjligheterna att förutsäga situationer där personen riskerar att tappa humöret.

Vi rekommenderar att du kodar beteendet under minst två veckors tid. Därefter är det bra om du utvärderar de beteenden du valt att uppmärksamma. Finns beteendet kvar och får du i så fall någon uppfattning om i vilken omfattning? Fortsätt sedan använda appen i åtminstone två veckor till, innan det är dags för nästa utvärdering. Om nödvändigt, omdefiniera och/eller specificera det valda beteendet så att det blir mer relevant att arbeta med och lättare att identifiera.

Om vi vill arbeta med handlingsplaner för att hantera problemskapande beteenden är det möjligt att använda appen till före och efter mätningar.

Affektnivåer
Grön – Vardag

Vardagen flyter på, personen är lugn och uppför sig som förväntat/vanligt. Det gröna beteendet skiljer sig åt mellan individer men är ett förväntat beteende sett till just den personens mognads- och funktionsnivå. Man kan säga att gröna beteenden är de mest förväntade när förutsättningarna är goda.

Gul – Varningsbeteenden

Varningsbeteenden antyder att personen känner sig stressad. Vad som är gula varningsbeteenden står i relation till vilka beteenden som definierats som gröna. Gula varningsbeteenden är dock alltid mer kraftfulla än de gröna samt mer oväntade än de beteenden som karaktäriserar normalfungerande. Gula varningsbeteenden kan till exempel vara fysisk oro, osammanhängande språk, irritation, lättare självskadande beteende, förvirring, låsningar eller förlust av specifika färdigheter som personen annars har under ”gröna förutsättningar”. Varningsbeteenden kan vara helt andra beteenden än de som nämns ovan. Studera och observera därför vilka gula beteenden du ser.
När en person uppvisar ”gula varningsbeteenden” kan du minska och/eller anpassa krav. Ge personen utrymme och vid behov extra stöd. Avled om möjligt.

Röd – Allvarliga problemskapande beteenden

Stressnivån är hög och personen uppvisar kraftfulla och allvarliga beteenden som stör vardagen. Det röda beteendet är beteende som skapar stora problem för personen själv och för dess omgivning, och är det beteende vi vill förstå och arbeta med. Vad som är ett allvarligt problemskapande beteende står i relation till vilka beteenden som är acceptabla varningsbeteenden. Det kan till exempel handla om våldsamma aggressionsutbrott eller fysiskt våld riktat mot sig själv eller andra. Vad som är röda problembeteenden är individuellt och kan skifta över tid. Röda beteenden är dock alltid allvarliga och de beteenden som är kraftfullast i affektstyrka.

När en person behöver hjälp att sänka sin affektnivå minimerar vi krav, ger utrymme och ser till att inga andra människor finns i närheten och riskerar att ta skada. Tala lugnt och blockera inga flyktvägar. Undvik fysisk kontakt.
Har du frågor som handlar om hur du kan använda appen Lågaffektivt bemötande kan du komma i kontakt med psykolog Carita-Li Smyth, Daniel Elvén och Christian Bergbom här på webbplatsen www.pedagogisktkapital.se/contact/.

Läs mer om lågaffektivt bemötande på Bo Hejlskov Elvéns hemsida –  www.hejlskov.se. Webbplatsen innehåller massor med information och beskriver bland annat begreppet problemskapande beteende.