När man har situationer där det ofta inträffar incidenter med starkt utagerande är det vanligt att man känner sig överväldigad. Det känns som att det är kaos jämt, eller att incidenterna inträffar till synes utan anledning. Inte minst hos personal i skolan är det här en vanlig upplevelse, man upplever att eleven med svårigheter plötsligt exploderar. När en sådan situation har varat under en längre tid och man har försökt så gott man kan med olika lösningar utan framgång är det en naturlig reaktion att det börjar kännas hotfullt. Stressen vi upplever när vi inte förstår varför jobbiga situationer inträffar gör att vi känner oss otrygga. Ett mycket vanligt fenomen hos oss människor när det är på det viset, är tendensen att överskatta hur ofta de hotande situationerna inträffar, och intensiva de är. Vi upplever det helt enkelt som värre än det egentligen är.

En bra metod att ta till i sådana lägen är att registrera händelserna på ett objektivt och strukturerat sätt. Vi skaffar oss data som vi sedan kan analysera. Genom att vi på så vis tar bort vår egen känslomässiga reaktion ur arbetet, blir det lättare för oss att se mönster och struktur i händelserna. Det här är något som du kan göra i appen Lågaffektivt bemötande.

På första sidan i appen har du en tidslinje med staplar. Du drar med fingret i en stapel för att notera om läget är gult eller rött. Gult innebär tidiga tecken eller varningssignaler på stress, rött innebär att eleven hamnar i känslomässigt kaos. Grönt betyder att inget särskilt inträffar utan eleven är sitt vanliga jag och ni gör det ni vanligen gör.

Eftersom vi pratar om situationer som är, eller är på väg att bli heta, så är appen är utformad så att själva registreringen ska ta så lite tid och koncentration som möjligt. Du drar bara i stapeln till önskad färg, sedan kan du direkt lägga din telefon eller läsplatta ifrån dig. Om du inte ens har tid med det, så kan man stega bakåt i appen och registrera i efterhand. Ofta upplever man en ökad känsla av kontroll redan när man börjar registrera. Det är stressreducerande i sig att göra det. Det går också snabbt att jämföra med händelser och hitta orsaker till ett utbrott. Ibland räcker det, men det finns en risk att vi hela tiden hittar olika utlösande faktorer och så att säga jagar efter lågorna, snarare än att finna den egentliga orsaken.

Därför rekommenderar vi att du registrerar under en längre tid, i vart fall två veckor. All denna insamlade data kan visa på mönster som uppträder över tid. Appen hjälper till att sammanställa registreringarna. När du trycker på knappen statistik i appen så kommer du till sammanställningen.

Det övre stapeldiagrammet summerar samtliga registreringar och visar hur de fördelar sig över en 24-timmarsperiod. Ju högre stapel, dess fler händelser har inträffat vid den tidpunkten under den tid du har registrerat. I just det här exemplet ser vi tydligt att en kritisk tid på dygnet är morgonen. Att stiga upp, få på sig kläder, tvätta sig, äta frukost och komma iväg till skolan är ofta en utmanande situation för många elever med särskilda behov. Vi kan också se att stressen sitter kvar in på skoldagens början, men att den sjunker något under förmiddagen. Ungefär vid lunchtid kommer en ny topp, och så återigen ungefär när fritids tar slut och det är dags att gå hem. Nu har du identifierat tre kritiska tidpunkter som infaller under skoldagen. Det är dels själva starten på dagen, eleven är redan uppfylld av stress när hen kommer till skolan. Är det möjligt att se över hur mottagandet av eleven sker? Kanske starta alla dagar på ett sätt som hjälper eleven att finna sitt lugn så fort som möjligt? När du gjort sådana åtgärder kan det vara bra att samverka med föräldrarna, fråga hur deras morgnar ser ut, fråga om skolan kan vara till hjälp på något sätt, eller hänvisa till någon annan verksamhet som skulle kunna vara det.

Nästa topp inträffar ungefär kring lunchtid. Här kan ett handlingsförslag vara att noggrant se över vad det är som blir jobbigt för eleven. Är det rörigt när alla elever ska avbryta lektionen, klä på sig och gå iväg? I sådana fall skulle kanske just den här eleven kunna få gå först tillsammans med en vuxen.  Är det matsalen i sig som är rörig? Då kanske man kan behöva hitta ett lugnare hörn, en fast plats, eller till och med att eleven får äta enskilt. Händer det saker på rasten? Finns det i sådana fall vuxna på skolgården, och är de på rätt ställe?

Den sista toppen i det här exemplet inträffar vid dagens slut. Sannolikt i samband med hämtning när det är dags att åka hem. Liksom på morgonen kan man tänka sig att eleven är trött, nu efter en lång dag. Det kanske också är väldigt trevligt på fritids, kanske kommer hämtningen lite plötsligt för eleven. Tänkbara anpassningar är scheman och tidsstöd som förberedelse, kanske behöver också den här elevens dagar få sluta på ett avslappnande och lugnt vis. Inte minst för att vi kan se i sammanställningen att det jobbiga ofta fortsätter in på kvällen hemma.

Går det att säga något generellt om de här tre kritiska tidpunkterna? En sak de alla har gemensamt är att de alla är övergångar. När en situation ska avslutas och en annan börja, där det finns inslag av förflyttning. Att ta på och av sig kläder, och så vidare. En mer övergripande strategi kan vara att skapa fungerande anpassningar för övergångar i sig. I bästa fall lyckas vi då hitta en handlingsplan som är tillämpbar inte bara i de här, utan i alla övergångssituationer. Det hade vi lätt kunnat missa om vi inte hade gjort en registrering över tid.

Appen Lågaffektivt bemötande finns till både iPhone/iPad och Android.

Läs mer:

Där det finns människor finns problem

Appen