The Gender Unicorn

Gender unicorn - pedagogiskt kapital

 

Transstudent.org har utvecklat ”The Gender Unicorn”. Det är en modell som kan användas för att prata om olika aspekter av könsidentitet. Modellen är inte binär och inkluderar därför också personer som inte definierar sig enligt traditionella normer, såsom många cis-personer gör. ”The Gender Unicorn” är nu översatt till svenska och tänkt att användas bland annat vid Könsidentitetsmottagningen i Lund. Transstudent.org har gett tillåtelse till att den används översatt till svenska.

Den svenska översättningen av materialet, i pdf-format, är fri att ladda ned, kopiera, sprida och använda.

Publicerat i Könsidentitet | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Arbetsblad för kartläggning

Att kartlägga problemskapande beteenden och arbeta systematiskt med anpassningar kring dessa är centralt när man arbetar enligt Lågaffektivt bemötande. Detta kan man göra på många sätt, man kan använda appen ”Lågaffektivt bemötande” eller papper och penna.

I böcker av Bo Hejlskov Elvén finns beskrivet hur man arbetar systematiskt med kartläggning av belastningsfaktorer, analyserar situationer och kartlägger signaler för vardag, eskalering, kaos och deeskalering, samt hur man lägger upp en handlingsplan eller avledningshierarki. För att underlätta kan man använda sig av dessa arbetsblad, de använder samma begrepp som Bo gör i sina böcker.

Arbetsbladen i pdf-format är fria att ladda ned, kopiera, sprida och använda.

Publicerat i Orsak/verkan, Problemskapande beteende | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Avslut utan naturligt slut

livgubbe

Datorspelande och skärmtid är något som väcker många tankar och åsikter och diskuteras ofta. Det handlar dels om spelarna, både barn och vuxna, som i många fall finner stort nöje i spelandet, dels om föräldrar som på olika sätt önskar finna vägar att avbryta spelandet utan bråk och göra plats för andra aktiviteter. I detta motsatsförhållande av önskemål uppstår många konflikter mellan barn och vuxna. En del spel har så att säga naturliga avslut. Det kan handla om bilspel där möjligheten att köra klart en bana eller ett lopp får representera avslutet. I sportspel finns utrymme för paus i halvlek eller när matchtiden är slut och i spel där spelfiguren förlorar sitt sista liv, finns naturliga brytpunkter som kan underlätta övergången till annat.

Läs mer

Publicerat i Barn, Problemskapande beteende | Märkt , , , | 2 kommentarer

När därför inte kan bli begripligt

IMG_7858

Barn utvecklas genom egna erfarenheter. Ibland tvingas vi vuxna att säga nej och begränsa de erfarenheter barnet vill göra. Det, eftersom att vi vuxna kan överblicka konsekvenser som barn inte kan. När vi kan räkna ut var barnet kan råka misslyckas vill vi hjälpa till eller stötta, exempelvis hålla en hand på juicepaketet när barnet vill hälla SJÄLV. Den hjälp och det stöd vi erbjuder barnet blir problem för barnet och det uppstår lätt konflikter. Och eftersom att barnets därför-horisont ligger för långt från vår är inga förklaringar tillräckliga. Och när vi försöker förklara konsekvenserna för barnet, kan barnet fortfarande inte se problemet. Ju mer vi envisas med att lösa ett problem som barnet inte har, desto större blir konflikten. Under vissa perioder i barns utveckling blir det mycket ”Nej” och därför upplevs vi som dumma och orättvisa.

Läs mer

Publicerat i Barn, Orsak/verkan, Problemskapande beteende | Märkt | Lämna en kommentar

Problemskapande beteenden

ilibox

Problemskapande beteenden är beteenden som blir till problem för andra. De flesta av oss har mer överseende med att yngre barn bits och slåss när de blir frustrerade och arga. Vi kan t.o.m. se det som en naturlig del av utvecklingen och har lätt för att behålla lugnet när ett litet barn slår oss. Det hänger ihop med att vi tänker att barnet inte kan hållas ansvarigt för sitt beteende. Därför straffar vi sällan små barn heller. Det finns ju ingen mening med det, eftersom att det inte är ett planerat och överlagt beteende.

Läs mer

Publicerat i App, Problemskapande beteende | Lämna en kommentar

Vi fick ett brev… Vardagsbekymmer med ADHD

– Du, ska vi inte skriva ett blogginlägg?

– …Njaae… ska vi?

I vårt arbete får vi ofta höra berättelser om brist på motivation. Till exempel är det vanligt att personer med ADHD känner en instinktiv motvilja mot att ta sig an vardagliga uppgifter. Saker som att diska, plocka undan eller att vika och lägga in tvätten i garderoben.

Läs mer

Publicerat i App | Märkt , , | Lämna en kommentar

Kartlägg och förstå utbrott med appen Lågaffektivt bemötande

När man har situationer där det ofta inträffar incidenter med starkt utagerande är det vanligt att man känner sig överväldigad. Det känns som att det är kaos jämt, eller att incidenterna inträffar till synes utan anledning. Inte minst hos personal i skolan är det här en vanlig upplevelse, man upplever att eleven med svårigheter plötsligt exploderar. När en sådan situation har varat under en längre tid och man har försökt så gott man kan med olika lösningar utan framgång är det en naturlig reaktion att det börjar kännas hotfullt. Stressen vi upplever när vi inte förstår varför jobbiga situationer inträffar gör att vi känner oss otrygga. Ett mycket vanligt fenomen hos oss människor när det är på det viset, är tendensen att överskatta hur ofta de hotande situationerna inträffar, och intensiva de är. Vi upplever det helt enkelt som värre än det egentligen är.

En bra metod att ta till i sådana lägen är att registrera händelserna på ett objektivt och strukturerat sätt. Vi skaffar oss data som vi sedan kan analysera. Genom att vi på så vis tar bort vår egen känslomässiga reaktion ur arbetet, blir det lättare för oss att se mönster och struktur i händelserna. Det här är något som du kan göra i appen Lågaffektivt bemötande.

2017-03-19 19.51.53

På första sidan i appen har du en tidslinje med staplar. Du drar med fingret i en stapel för att notera om läget är gult eller rött. Gult innebär tidiga tecken eller varningssignaler på stress, rött innebär att eleven hamnar i känslomässigt kaos. Grönt betyder att inget särskilt inträffar utan eleven är sitt vanliga jag och ni gör det ni vanligen gör.

Eftersom vi pratar om situationer som är, eller är på väg att bli heta, så är appen är utformad så att själva registreringen ska ta så lite tid och koncentration som möjligt. Du drar bara i stapeln till önskad färg, sedan kan du direkt lägga din telefon eller läsplatta ifrån dig. Om du inte ens har tid med det, så kan man stega bakåt i appen och registrera i efterhand. Ofta upplever man en ökad känsla av kontroll redan när man börjar registrera. Det är stressreducerande i sig att göra det. Det går också snabbt att jämföra med händelser och hitta orsaker till ett utbrott. Ibland räcker det, men det finns en risk att vi hela tiden hittar olika utlösande faktorer och så att säga jagar efter lågorna, snarare än att finna den egentliga orsaken.

2017-03-19 19.25.10

Därför rekommenderar vi att du registrerar under en längre tid, i vart fall två veckor. All denna insamlade data kan visa på mönster som uppträder över tid. Appen hjälper till att sammanställa registreringarna. När du trycker på knappen statistik i appen så kommer du till sammanställningen.

Det övre stapeldiagrammet summerar samtliga registreringar och visar hur de fördelar sig över en 24-timmarsperiod. Ju högre stapel, dess fler händelser har inträffat vid den tidpunkten under den tid du har registrerat. I just det här exemplet ser vi tydligt att en kritisk tid på dygnet är morgonen. Att stiga upp, få på sig kläder, tvätta sig, äta frukost och komma iväg till skolan är ofta en utmanande situation för många elever med särskilda behov. Vi kan också se att stressen sitter kvar in på skoldagens början, men att den sjunker något under förmiddagen. Ungefär vid lunchtid kommer en ny topp, och så återigen ungefär när fritids tar slut och det är dags att gå hem. Nu har du identifierat tre kritiska tidpunkter som infaller under skoldagen. Det är dels själva starten på dagen, eleven är redan uppfylld av stress när hen kommer till skolan. Är det möjligt att se över hur mottagandet av eleven sker? Kanske starta alla dagar på ett sätt som hjälper eleven att finna sitt lugn så fort som möjligt? När du gjort sådana åtgärder kan det vara bra att samverka med föräldrarna, fråga hur deras morgnar ser ut, fråga om skolan kan vara till hjälp på något sätt, eller hänvisa till någon annan verksamhet som skulle kunna vara det.

Nästa topp inträffar ungefär kring lunchtid. Här kan ett handlingsförslag vara att noggrant se över vad det är som blir jobbigt för eleven. Är det rörigt när alla elever ska avbryta lektionen, klä på sig och gå iväg? I sådana fall skulle kanske just den här eleven kunna få gå först tillsammans med en vuxen.  Är det matsalen i sig som är rörig? Då kanske man kan behöva hitta ett lugnare hörn, en fast plats, eller till och med att eleven får äta enskilt. Händer det saker på rasten? Finns det i sådana fall vuxna på skolgården, och är de på rätt ställe?

2017-03-19 19.26.03Den sista toppen i det här exemplet inträffar vid dagens slut. Sannolikt i samband med hämtning när det är dags att åka hem. Liksom på morgonen kan man tänka sig att eleven är trött, nu efter en lång dag. Det kanske också är väldigt trevligt på fritids, kanske kommer hämtningen lite plötsligt för eleven. Tänkbara anpassningar är scheman och tidsstöd som förberedelse, kanske behöver också den här elevens dagar få sluta på ett avslappnande och lugnt vis. Inte minst för att vi kan se i sammanställningen att det jobbiga ofta fortsätter in på kvällen hemma.

Går det att säga något generellt om de här tre kritiska tidpunkterna? En sak de alla har gemensamt är att de alla är övergångar. När en situation ska avslutas och en annan börja, där det finns inslag av förflyttning. Att ta på och av sig kläder, och så vidare. En mer övergripande strategi kan vara att skapa fungerande anpassningar för övergångar i sig. I bästa fall lyckas vi då hitta en handlingsplan som är tillämpbar inte bara i de här, utan i alla övergångssituationer. Det hade vi lätt kunnat missa om vi inte hade gjort en registrering över tid.

Appen Lågaffektivt bemötande finns till både iPhone/iPad och Android.

appstore-bagde google-badge

Läs mer:

Där det finns människor finns problem

Appen

Publicerat i App, Skola | Märkt , , , , , , | 10 kommentarer

Appen

Ett stort tack till alla som har köpt och provat appen! Vi har fått mycket feedback och arbetar för fullt med ytterligare uppdateringar och fler funktioner!

Har ni några kommentarer eller förslag, skicka jättegärna ett meddelande till oss via kontaktsidan här på bloggen.

Publicerat i App | 4 kommentarer

Där det finns människor finns problem

applogo-s3s

När vi tittar tillbaka i historien, kantas den av både krig och konflikter mellan människor.

Så länge inte alla är överens om att det övergripande målet är att ta ansvar för att vara överens och hålla sams, verkar det vara svårt att komma dit.

Det är kanske också dumt att tro, att vi alltid ska kunna vara sams. I heta diskussioner, debatter och samtal, uppstår utveckling, närhet och relationer, som gör att vi utvecklas. Det viktiga är dock att ta ansvar för att ingen känner sig kränkt eller ledsen på grund av det vi säger, för då uppstår en maktobalans, och samtalet som kan leda till utveckling riskerar istället att bli ett bråk, en konflikt.

Det finns sammanhang och umgängesformer där det naturligt finns maktobalanser. Till exempel i familjer. Föräldrar får bestämma mer i familjen än vad barn får. Och föräldrar får delvis bestämma över sina barn, eftersom att de har ett ansvar för sina barns säkerhet, trygghet och utveckling. Därför är det också en förälders ansvar att se efter barns rätt att vara just barn. Att få göra egna erfarenheter och lära sig av dem är en viktig del av utvecklingen. Och med ökad ålder och mognad låter vi barn göra nya erfarenheter och ta mer eget ansvar.

När vi vuxna ger barn rättigheten att vara barn accepterar vi samtidigt att barn måste få bråka, säga nej och på andra sätt träna sig i sin strävan mot ökad självständighet. Det betyder inte att det är en enkel uppgift. Prövningarna kan bli många. Alla föräldrar som försökt bromsa sitt barns erfarenheter eller utveckling vet, att när vi t.ex. säger nej, kan barnet göra olika mycket motstånd. De kan slå i dörrar, kalla oss fula saker, slåss eller skada sig själva. Sådana beteende kallar vi som arbetar med Lågaffektivt bemötande för problemskapande beteenden.

Det är så det är; där det finns människor finns problemskapande beteenden. Det är inget konstigt.

I alla familjer och sammanhang där det finns människor, uppstår konflikter. Det hör till. Men ibland går konflikterna över styr och vi behöver förstå och lösa problem. Ibland är orsakerna tydliga och konflikterna lätta att lösa. Ibland är det svårare att se orsakerna. Det kan kännas som att bråket kom från tomma intet. Eller så kan det kännas som att det aldrig är annat än bråk. Det är därför vi utvecklat appen Lågaffektivt bemötande. Appen är till  för att hjälpa föräldrar och verksamheter att förstå och lösa problem. Att systematiskt undersöka när det finns problemskapande beteenden är det första steget i att kunna lösa ett problem. Och där kan appen vara ett hjälpmedel.

Lågaffektivt bemötande är en app som hjälper dig att överblicka bråk/problemskapande beteende. Appen är enkel att använda, analysen av problemskapande beteende kan vara knepigare. Vissa kanske ser tydliga mönster själv och kan anpassa krav eller på andra sätt underlätta så att det blir mindre bråk. Vår erfarenhet är att det ibland kan vara svårt att förstå problemskapande beteenden. Då kan man behöva professionell hjälp för att förstå människors variation av funktioner och på så vis komma till rätta med problematiska situationer.

Appen Lågaffektivt bemötande finns både till android och till iPhone.

appstore-bagde google-badge

Read this in English ->

Publicerat i App | Märkt | 2 kommentarer

Varför därför?

agnes-spoke2

För personer med svag central koherens är det svårt att se hur händelseförlopp hänger samman och hur olika händelser påverkar varandra. Det innebär att de har svårt att dra slutsatser från tidigare erfarenheter. De blir därför ofta tvungna att analysera problem med utgångspunkt i de detaljer som finns tillgängliga, men utan att kunna se sambandet mellan dem. Det här skapar lätt stor förvirring och osäkerhet. Om man försöker hjälpa personen i situationen, kan personen komma ett steg framåt. Men det innebär också att situationen förändras och att ny förvirring och nya frågor uppstår. Det är lite grann som när en treåring frågar ”varför?”. Varje svar leder till nya frågor, eller i alla fall ett nytt ”varför?”. Inget svar sluter varför-cirkeln och barnet fortsätter söka förståelse.

För att hjälpa en person med svag central koherens är det viktigt att fokusera på struktur. Eftersom personen själv har svårt att skapa sammanhang kan vi hjälpa till med att skapa ramar som gör att världen blir begriplig. Strukturen ger överblick i det som pågår just nu och det som händer härnäst. Det är viktigt att sluta varför-cirkeln eftersom ny information riskerar att leda till ny förvirring och fler frågor.

Vissa människor med svag central koherens ställer inte frågan varför. Istället drar de slutsatser från det de kan se eller från förutfattade meningar. Bristen på förståelse för sammanhang innebär att magkänslan blir viktigare än vetenskapliga eller logiska argument. Istället för att fråga sig ”varför” något är som det är skyddar sig personen mot förvirring genom att konstatera ”därför” och passa in händelsen i en förutbestämd ram eller världsbild. Deras bristande förståelse för sammanhang gör att de kan ha svårt att förhålla sig till logik och statistik. För vissa blir det extremt hotfullt att lyssna på argument som motsäger deras uppfattning om hur saker och ting förhåller sig. Det skulle nämligen innebära ett hot mot deras världsbild och skaka den trygghet som förutsägbarhet ger. Istället lyssnar de till information som bekräftar deras världsbild och skyddar dem från kaos.

Publicerat i Central koherens | Lämna en kommentar